Hur tar Sverige vara på digitaliseringens möjligheter? 3 fokusområden för ett digitalt Sverige

Under torsdagsmorgonen hölls ett digitaliseringsseminarium i Sveriges Riksdag där tillvaratagandet av digitaliseringens möjligheter stod på agendan. Panelen, beståendes av Peter Hellgren, vd på Consid, Åsa Zetterberg, fd. nationell digitaliseringschef, Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering vid KTH och Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap och pro-prefekt vid Linköpings universitet, diskuterade bland annat de utmaningar Sverige står inför när det kommer till digitaliseringen och hur de kan tas an på regerings- och riksdagsnivå.

30 januari 2019

”Framtiden är här”. Så löd titeln på det digitaliseringsseminarium som ägde rum i riksdagen i torsdags. Att digitaliseringen är här råder det inget tvivel om – men hur ska Sverige som land ta vara på dess möjligheter och handskas med dess utmaningar? Under en dryg timmes paneldiskussion diskuterades de utmaningar och möjligheter man idag står inför i Sverige när det kommer till digitalisering. (1) Sättet att se på digitalisering, (2) digital kompetens och kompetens för det digitala, (3) data och hämmande lagstiftning var de huvudområden som lyftes och diskuterades.

Från vänster: Åsa Zetterberg, fd. nationell digitaliseringschef, Nathalie Besèr, moderator för diksussionen, Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering vid KTH, Peter Hellgren, vd på Consid och Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap och pro-prefekt vid Linköpings universitet.

1. Sättet att se på digitalisering

En förutsättning för att vi ska få till en förändring på nationell nivå är att vi ser på digitaliseringen på rätt sätt och att alla förstår vad digitaliseringen är, har varit och vad den kommer att vara i framtiden. Så – vad är då digitaliseringen? Peter Hellgren, vd på Consid, förklarade detta på följande vis:

”Vad är digitaliseringen egentligen? Man går från att IT varit något som är en stödjande funktion till att idag vara något som finns  i varje företags DNA. I detta måste vi möta kommande generationer på rätt sätt.” – Hellgren

Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering vid KTH, förklarade vidare hur man kan se på digitaliseringen som verksamhetsutveckling: 

”Digitaliseringen som verksamhetsutveckling – det är det jag tycker det handlar om. Vi ska faktiskt göra saker och ting på helt nya sätt i framtiden, och vi kan göra helt nya saker med hjälp av tekniken, men det är det vi gör som är mycket viktigare än själva tekniken och teknikutvecklingen i sig, för den kommer att ske.” – Gulliksen

Att ha en förståelse för de bakomliggande strukturerna och hur samhället är uppbyggt, är något professorn i statsvetenskap och pro-prefekten vid Linköpings universitet, Elin Wihlborg, understryker:

”Det handlar om institutionsbygge – de normer, lagar och strukturer som gör att vi lever tillsammans och organiserar vår vardag. Något vi under århundraden utvecklat vårt samhälle kring. Nu är frågan – hur ska vi utveckla det här när den här tekniken är en del av samhället? Vi måste backa ganska rejält och ställa oss frågan – hur ser vårt samhällsbygge ut?” – Wihlborg

I det stora hela handlar det med andra ord om att förstå att digitaliseringen inte är något som påverkar en liten del av vårt samhälle – det är något som påverkar alla typer av organisationer, all offentlig verksamhet, alla invånare och egentligen hela samhället och de strukturer som samhället är uppbyggt på. Det är viktigt att ha rätt perspektiv på vad digitaliseringen egentligen är för att förstå dess möjligheter och utmaningar som vi står inför.

 

2. Digital kompetens och kompetens för det digitala

Hur ska då Sverige bli bäst i världen på att ta vara på digitaliseringens möjligheter? För det är trots allt detta som riksdagen beslutat är det övergripande målet i Sveriges digitaliseringsstrategi. Att attrahera kompetens är något Åsa Zetterberg, f.d. nationell digitaliseringschef, lägger vikt vid:

”Vi har ett stort arv och att skifta till en ny tid i den strukturomvandlingen, det kräver sina investeringar i ett strukturkapital. Även om vi gör saker organiskt så blir inte den samlade nyttan lika stor och stark. Jag tror vi behöver samlas också för att öka attraktionskraften och att visa att Sverige vill något på det här området, för att attrahera kompetens, investeringar och framåtdrift.” – Zetterberg

Gulliksen fyller i och understryker att utvecklandet av, i tillägg till attraherandet av, den digitala kompetensen är av stor vikt, och att det är såväl näringslivets som offentlig sektors ansvar: 

”Den viktigaste frågan av alla är inte hur vi attraherar kompetens, utan hur vi bygger kompetens. Vi har idag ett samhälle där vi kommer behöva lära oss mer och mer saker genom hela livet, men vi har ett samhälle och ett utbildningssystem som är byggt för att gå 9–10 år i skolan och sedan universitet. Sedan lämnar man utbildning och kompetensutveckling för att aldrig mer fylla på. Jag håller för troligt att 10–20 procent av all arbetstid som genomförs i framtiden kommer att behöva ägnas åt kompetensutveckling. Vi måste skapa en mekanism för hur man kraftigt kan bygga ut ett livslångt lärande. Universitet och högskolor kan vara en del av det, men företag kommer behöva förstå hur man fortlöpande måste finansiera och stötta sin personal och vi måste skapa mer mekanismer för att man i offentlig sektor ska kunna fylla på kompetens.” – Gulliksen

Att bara prata om termen ”digital kompetens” menar dock Gulliksen är missvisande, han menar att man istället för fokusera på ”kompetens för det digitala”:

”Vi måste skilja på digital kompetens och kompetens för det digitala. Jag tror att vi måste bygga mycket mer av kompetensen för att kunna bejaka och ta tillvara det digitala” – Gulliksen

Wihlborg understryker även hon vikten av att skapa rätt förutsättningar för att digitalisering och it ska tas emot på bästa möjliga sätt. Inte som ett separat utbildningsspår, utan som en del i all utbildning som bedrivs:

”Vi behöver en mångfald av kompetenser. Vi måste bredda förståelsen. Man ska inte behöva läsa ett ingenjörsprogram för att jobba med det digitala, utan vi ska se till att digitalisering är en del av ett vårdprogram eller om du läser en musikutbildning – du ska kunna lära dig det här vad du än gör för det ska vara inbäddat i allt. Teknik är ingenting vi lägger till utan det är någonting vi alltid jobbar med.” – Wihlborg

I det stora hela handlar den digitala kompetensen snarare om att skapa kompetens för det digitala. Det är viktigt att inte se på digitaliseringen som något som pågår separat från övrig samhällsutveckling, utan digitaliseringen är snarare något som påverkar hela samhället, i alla led och i allt vi gör.

  

3. Data och hämmande lagstiftning

Stort fokus under seminariet lades på data och hanteringen av den. Varför? För att data är en stor och viktig del av digitaliseringen, vilken kommer med många möjligheter och utmaningar. Hellgren förklarade vikten av data, sett från näringslivets perspektiv:

”Vad är det med de största bolagen i världens värde? Det är data. Där måste vi ur det politiska etablissemanget titta på vilka data kan vi offentliggöra gör att företag och näringslivet ska kunna ta tillvara på det, utveckla tjänster och därigenom skapa värde. Samtidigt måste det finnas en tillit i den privata integriteten. Här måste vi se till att inte vara reaktiva i juridiken, utan snarare vara proaktiva.” – Hellgren 

Även Zetterberg lade vikt vid data som en nyckel i lyckad svensk näringspolitik: 

”Vi har varit underbart duktiga på att ta hand om skogen, vatten och järnmalmen. Nu är det data vi ska ta hand om. Det är därför vi kan ha en näringspolitisk tillväxtorienterad agenda – näringspolitik kring data och teknologi. Det är ju där jobben, där vi har utvecklingsmöjligheterna och där vi kan skapa mycket av värde för den enskilde. Det är en agenda för Sverige” – Zetterberg 

En utmaning som lyftes i samband med diskussionen om data var dock den problematiska lagstiftning som råder idag, vilken ofta hämmar digitaliseringens framfart och nyttjandet av ny teknik och data. Zetterberg förklarade detta vidare, med Storbritannien som ett framgångsexempel: 

”Det handlar inte bara om den hårda infrastrukturen, även om den är oerhört central. Det är klart att vi ska ha vägar och järnvägar över vårt land så vi kan röra oss fritt, men det är lika givet att vi ska kunna vara uppkopplade och ta del av världens alla tjänster och möjligheter var som helst i vårt fina land. Men lika viktigt är att vi har lagar och regler att utbyta information. Idag kan vi, inom offentlig sektor, inte komma åt all potential då vi inte har den möjlighet att dela data på det sätt som vi skulle vilja, det kan exempelvis vara mellan socialtjänsten och hälsa- och sjukvården. Kollar man exempelvis på Storbritannien så har man, istället för att gå in i varenda lagstiftning så har man gjort ett skifte – en generell lagstiftning som säger att offentlig sektor ska och bör dela data för att leva upp till den princip vi kommit överens om inom EU om ”once only”. Man lämnar sina uppgifter en gång.” – Zetterberg

Såväl Wihlborg som Zetterberg avslutade med att understryka vikten av nya regler och lagar för att accelerera digitaliseringens framfart i Sverige:

”Jag tror att en av de stora utmaningarna som Sverige står inför är hur vi ska hantera våra data på ett effektivt sätt med tydliga gränser, effektiv resurshushållning för att nå hållbarhetsmålen.” – Wihlborg 

”En av de viktigaste sakerna som riksdagen och regeringen står inför är lagstiftning och regler – att ställa om institutioner, regelverk och policy för en värld som passar. Det handlar om prioriteringar.” – Zetterberg 

Det handlar egentligen om att skapa möjligheter att kunna ta vara på den digitala världens möjligheter, där användande av data är en stor del. Att ta efter framgångsexempel som Storbritannien, och att skapa en proaktiv lagstiftning, är en väg att gå för att nå en sådan utveckling. Sverige måste bli bättre på att möjliggöra digitaliseringen på en legal nivå. Detta för att kunna ta tillvara på, och skapa värde genom, data.

För att summera det hela måste man landa i ett gemensamt synsätt på digitaliseringen, för att på så sätt kunna ta tillvara på den digitala världens möjligheter och skapa en hållbar utveckling. Att attrahera och utveckla kompetens för det digitala, att utnyttja och satsa på data, och att skapa en lagstiftning som möjliggör, snarare än hämmar, utvecklingen är alla viktiga delar. Detta för att Sverige ska bli bäst i världen på att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

Dela blogpost på
Bild på Joakim Andersson

Joakim Andersson

Marknadskoordinator (Presskontakt)